Musik- och kultursociologi
”Mastering the jazz standard: Sayings and doings of artistic valuation” (2014)
Erik Nylander i American Journal of Cultural Sociology, Palgrave Macmillian.
This article examines music auditions in jazz education and the artistic valuation of music performances by gatekeepers working in two prestigious schools. Using the inherent insecurities of the entry-test situation as a site of ethnographic fieldwork, the article explores the whole chain of valuation needed in order to produce a hierarchical ordinal ranking of the candidates. By drawing attention to the distinction between what is being said and what is being done by the gatekeepers, a structural ambiguity is identified in the selection game: on the one hand, it is dependent on romantic notions of artistic uniqueness (originality, personality, authenticity) and on the other, it relies on the requirements of jurisdiction and equal assessment (numerical grading, standardized repertoire). The artistic doxa of jazz is constituted in opposition to two negative characters, either by framing the candidates as epigones – echoing the standard repertoire too closely – or framing them as heretics, considered as traitors to the local interpretation of the standard.
Responses to this article was formulated by the French sociologist Antoine Hennion as well as by Lisa McCormick, they can be read here and here.
In the rejoinder of the article ”The rites of jazz institutions: Uncertainty and valuation in music auditions” , also published in i American Journal of Cultural Sociology (Palgrave Macmillian), I discuss their criticism particularly focusing on the degree of uncertainty in auditions and the potential use of Bourdieu in cultural sociology more generally.
”Folkhögskolan som musikaliskt förmak. Om musiklinjer, deras rykte och position”- (2010) Erik Nylander i Två sidor av samma mynt?: Folkbildning och yrkesutbildning vid de nordiska folkhögskolorna, eds Fay Lundh Nilsson & Anders Nilsson, Nordic Academic Press, ISBN 978-91-85509-55-3. Nordic Academic Press
Sverige har en längre tid varit ett framgångsrikt land att exportera musik och musiker till andra delar av världen. Få forskare har närmast sig den institutionella infrastruktur som ligger bakom denna framgångssaga. I denna översiktsartikel beskrivs en viktig arena för de yrkesmusikaliska karriärvägarna i Sverige. Den handlar om folkhögskolornas musiklinjer och deras rykte och position i utbildningslandskapet. Resultaten av studien visar utbildningslandskapets ”topografi”, speciellt med avseende på vilka musikgenrer som erbjuds och vilka som är störst efterfrågan att bli antagen till. Skurup och Fridhems jazzlinjer visar sig ha dominerande positioner, speciellt inom den samtida jazzmusiken.
Transnationell Utbildningssociologi
”The transnational track: state sponsorship and Singapore´s Oxbridge elite” (2015) Ye & Nylander, British journal of Sociology of Education, Special issue on elite schooling.
I en artikel i British journal of Sociology of Education betitlad ”The transnational track: state sponsorship and Singapore´s Oxbridge elite” skriver jag och Rebecca Ye (SU) om sponsrad studentmobiltet mellan Singapore och Storbritannien. Vi tar utgångspunkt i data av 580 s.k. scholars vilka, mellan åren 2002 och 2011, blivit utvalda av den Singaporianska staten att bedriva högre utbildning utomlands, i utbyte mot en framtida karriär i statens tjänst. Vi undersökte bland annat vilka studieval som premierats och vilka ämnen och discipliner som tillerkänts värde i återskapandet av denna politiska eliten. Vidare diskuterar vi hur förberedande utbildningsinstitutioner och den Singaporianska staten i detta fall är en viktiga aktörer för att möjliggöra transnationella utbildningsinvesteringar. Vi argumenterar också för att de kunskaper och karriärsatsningar som studeras behöver relateras till de styrande positioner inom administration, politik och statsförvaltning som dessa studenter är tänkta att bära upp efter sina utbildningar.
Gränsöverskridande folkbildning. Om resurser, nätverk och transnationellt engagemang. (2011) Nylander, Erik, Mustel, Kerstin och Jansson, Therese. Folkbildningsrådet.
Den svenska folkbildningen har, åtminstone sedan 1960-talet, haft kontinuerligt utbyte med andra länder. Ofta har man inom ramen för detta internationella engagemang åberopat för folkbildningen viktiga värden såsom ”solidaritet” och ”demokrati”, samt hävdvunna studieformer som folkhögskolan och studiecirkeln. I den här rapporten tas ett samlat grepp om de svenska studieförbunden och folkhögskolornas transnationella verksamhet. De teman som avhandlas i kartläggningen handlar om motivbilder, geografi och resurser. Mitt bidrag till kartläggningen finns i det avslutande kapitlet ”Sammanfattande analys”.
I en vänbok tillägnad Staffan Larsson har jag utvecklat temat om den svenska utbildningens internationella dimensioner tillsammans med en kollega i Linköping. Kapitlet har titeln ”Vart leder Internationaliseringen?” och här jämförs den internationella studentmobiliteten på universitet och högskola med den via folkhögskola. Medan en begränsad skara europeiska och framförallt engelskspråkiga länder visar sig ha dominera studentmobiliteten är folkhögskoleresornas destinationer mer utspridda över jordens yta. Utgångspunkten för kapitlets avslutande del är att det i anknytning till ”det internationella” finns olika symboliska värden att åberopa och tillerkännas. Utbildningsarrangemangen analyseras med hjälp av begreppet ’kosmopolitiskt kapital’.
Follow me on Academia.edu